Dags för dig att lämna din comfort zone en stund

Jag får oftast höra att dagens ungdomar vet ingenting om att slita. På min farfars tid klev man upp fem timmar innan jobbet började för att cykla den långa vägen och ha tid till godo ut i fall att cykeln fick punktering på vägen. Idag kliver ungdomarna upp fem minuter innan jobbet, de tappar motivationen för hela dagen om inte frukostbilden på Instagram fått tillräckligt många likes. En uppfattning många har om 90-talister är att VI är lata, alldeles för behovsstyrda, och att vi lägger fokus på fel saker. Med curlingföräldrar som aldrig låtit oss möta ett problem och gärna följer med på arbetsintervjun känns förklaringen till varför det är så given generation. Men är det verkligen så? Tänk om denne generation har egenskaper som andra generationer saknar och kan bidra med en helt ny form av utveckling. Oavsett inställning till 90-talisterna så är en sak säker: de kommer att göra skillnad och är definitivt inga förvaltare. Dessutom kommer de inte att söka sig till fasta arbetsplatser på samma sätt som tidigare generationer gjort så då kräver det att företagen vet hur de ska attrahera unga talanger.

Som HR-specialist ser jag att dessa ungdomar har en helt annan approach för yrkeslivet och visst är jag en utav de drivna 90-talister som kommer utmana arbetsgivare och inspirera HR arbetet mot en digitaliserad framtid. Jag tror att vi unga tillskillnad från äldre generationer vill ta mer plats på jobbet. Vi vill vara engagerade i företaget och känna att vi är en del av det som händer. Vi vill inte ha 8-5 jobb utan privat/arbetsliv är inte uppdelat på samma sätt. Vi ser hellre jobbet som vår livsstil – Därför blir vi också mer kräsna om var vi jobbar och det kan vara en nackdel för oss i början eftersom vi gärna hittar genvägar och skippar att ta tråkiga jobb och kanske hellre står utan.  Dock måste jag även tillägga att just ordet ”genväg” känns fel. Bara för att man inte vill gå en traditionell väg med att plugga fem år, slava på ICA samtidigt och sedan ha några hund-år innan du får ditt ”riktiga jobb” så betyder inte de att man vill glida igenom. Det finns snarare alternative och där gör man egna val.  Som 19 åring valde jag att driva eget företag, det var det bästa jag gjorde. Jag jobbade mig uppåt och lärde mig vikten av kundnöjdhet samtidigt som jag lärde känna nya sidor av mig själv som arbetsgivare. Därför, välj den väg där du kommer kunna göra jobbet bäst. Ju bättre du är, ju snabbare kan du klättra på karriärstegen. Ju högre upp du är, desto större valmöjligheter.

Något jag uppmärksammat vad gäller mig själv är att frihet och personlig utveckling är mer värt än pengar. Att få en hög lön och stark ekonomisk standard är inget självändamål. Därmed inte sagt att jag inte bryr mig alls om pengar, men frihet kommer alltid att komma i första hand. Många av de som kliver in på arbetsmarknaden nu kommer inte att fråga hur lönekuvertet ser ut utan hur möjligheten att själv påverka sin arbetssituation kommer vara. Då gäller det att rekryteraren har svar på den frågan. Att människor inte drivs av pengar i första hand är positivt på det sättet att då de tackar ja till ett jobb så är det garanterat av genuint engagemang inför uppgiften.

Som chef i många år har jag befunnit mig i en position där anställda hos mig märker snabbt nog att jobbet ser annorlunda ut med mig. Det är inga 9-5 jobb utan jobbet blir en del av ens liv, därför måste man tycka att det är kul och brinna för det samtidigt som man har engagemanget för det man gör. Sedan om personen sitter på Espresso house över en latte och jobbar en dag eller på kontoret spelar mig ingen roll. Bara jag har vetskapen om vart i processen vi ligger och om vi klarar veckans deadline. Frihet under ansvar är en utav mina grundpelare I mitt ledarskap. För jag tror inte enbart på att;  VD själv kan skapa en ny innovation som kommer ta bolaget till oanade höjder! Det är allra oftast de som jobbar längst ut i en organisation och närmast verksamheten som hittar nya lösningar på kundernas problem. Innovation växer nedifrån och upp. För en generation som är vana vid att ta för sig av luften i rummet är det inga problem att presentera modeller som kommer revidera de gamla för ledningsgruppen. Därefter är det viktigt att skapa en arbetsmiljö där alla medarbetare får komma till tals oberoende ålder, kön eller yrkeserfarenhet. För med den starka kommunikationen planas pyramider ut och vi blir mer jämlika. Det föder ett gott innovationsklimat.

Mina föräldrar har aldrig varit oroliga för att min kapacitet inte ska räcka till – den sträcker sig långt utanför deras egen inrutade vuxenbox. Deras oro har mer handlat om hur jag ska lyckas må bra I arbetsmarknaden med min enorma kreativitet, glöd och framåtandan i behåll. Som ni vet är jag 90-talist och tillhör den så kallade generation Y (som i engelskans ”why”) vars karaktärsdrag är ifrågasättande, individualism, otålighet, ambition och kreativitet, men för vissa även självöverskattning, naivitet och egoism. I flera år har jag varit trött på hur man inte ska kunna få vara bra på flera olika saker, ha olika yrkeskompetenser och vara bra på det man gör. Därefter har jag valt att vara med och leda den nya generationen in i arbetsmarknaden. Samtidigt som jag vill hjälpa dagens ledare att generationsanpassa sitt ledarskap och sina arbetsplatser. Oavsett om generation Y ses som ”obotliga egoister eller oslipade diamanter” har fleratals arbetsgivare ett intresse av att addera deras nytänkande till gamla erfarenheter.  För nyckeln till ledarskapets dörr finns hos ledaren själv: ”Först när du kan leda dig själv kan du leda andra”. Detta blir en utmaning för många inrutade ledare: att ständigt vara beredd att gå utanför sin ”komfortzon”, för att kunna möta medarbetarna på en djupare nivå än den invanda, välbekanta, sakliga nivån är nyttigt om du vill ha medarbetare som är engagerade I deras arbetsplats.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *